Bugatti modell 40 Grand Sport, 1927

Sonia Delaunay, Rythme couleur 1956 (efter förlaga fån 20-talet). Foto: Per Myrehed. Bild beskuren för att anpassas till hemsidan.

Camp-Ahla-overaller, 1929–1931, tillhör Stiftelsen Skansen. Foto: Helena Bonnevier, Nordiska museet.

Otto G Carlsund, Lokomobilen, 1924. Foto: Bukowskis. Bild beskuren för att anpassas till hemsidan.

Erik Olson, Pastoral/Oxfösaren, 1924 och Otto G. Carlsund Domes Madonna 1925

Fernand Léger, La Ville, 1919. Foto: Prallan Allsten, Moderna Museet. Bild beskuren för att anpassas till hemsidan.

Christian Berg, Monumentarfigur I, 1927

Franciska Clausen, Skruen, 1926. Foto: Skive Museum. Bild beskuren för att anpassas till hemsidan.

Otto G. Carlsund

Adolphe Cassandre, Affisch för Bugatti modell Brescia, 1925

Konst + Maskin – Utmanarna under 1920-talet

Roterande ångmaskiner, tåghjul som rullade framåt på rälsen och dånande fabriker som styrde mot framtiden. Det var 1920-tal, världskriget var över och frustande maskiner bar på ett löfte om en bättre framtid. Vilket satte sina spår i konsten och kulturen. Vårens stora utställning Konst och Maskin – Utmanarna under 1920-talet på Sven-Harrys konstmuseum är en utställning om en tid som inte är helt olik vår egen. Där vi får se målningar och skulptur av modernistiska pionjärer som kom att bryta ny mark och utmana etablissemanget och rådande stilideal.  

1920-talet – en turbulent era med stor framtidstro och maskinen var redskapet för att befria människan. Bilen var tidstypiskt, inte minst bilkonstruktören Ettore Bugattis skapelser. Verkliga konstverk, vilket vi kan se på utställningen. Den franske konstnären Fernand Léger konstaterade: ”Att se ett landskap från en bil i full fart – blir till en abstrakt målning”. 

Léger tillhörde det tidiga 1900-talets avantgarde. Han ville skapa vackra objekt med hjälp av mekaniska element. Människor i hans målningar blev delar i metalliska konstruktioner. I Légers skola i Paris flockades unga skandinaviska konstnärer – modernistiska pionjärer som alla ville utmana det svenska etablissemanget och stilidealet Swedish Grace, och målade maskinernas geometriska former när den allmänna smaken var stram elegans. På skolan fanns Otto G Carlsund, Franciska Clausen, Erik Olson, Vera Meyerson, Thorvald Hellesen, Waldemar Lorentzon, Bengt O Österblom och fransyskan Florence Henri, några av de konstnärer som visas i utställningen på Sven-Harrys konstmuseum.

Vi får vi lära känna konstnärerna som moderniserade sin samtid, om tidsandan, idéerna och livsstilen. Det här var en tid för kvinnlig frigörelse. Kvinnorna flög, åkte racerbil, blev konstnärer och inspirerade varandra. De skiljde sig eller rymde hemifrån för att ta sig till Paris och måla. Maskinerna satt inte bara spår i måleri och livsstil. Även inom modet tog man inspiration från industrin och overallen blev ett favoritplagg för de medvetna. Ett funktionellt och bekvämt modeplagg för den nya tidens aktiva kvinna. Utställningens färgstarka Camp-Ahla-overall var en av de första stora modesuccéerna signerad av ett svenskt konfektionsföretag. Plaggens rationella snitt och konstruktion har anpassats till den framväxande konfektionsindustrin och de geometriska dekorationerna är en tydlig blinkning till tidens maskinestetik.

Utställningen visas på Sven-Harrys konstmuseum 1 april till 24 september 2023.

Gästcurator: Anders Wahlgren

Tack till: Galerie Bel'Art AB och Lennart Lovén Byggnads AB