Olle Olsson Hagalund 28 nov 2015—7 feb 2016

Få konstnärer i Sverige är så älskad av så många!

Olle Olsson Hagalund skulle man kunna kalla en expressiv naivist, fast egentligen räcker det med ordet ”unik”. 

Vinterns utställning på Sven-Harrys konstmuseum bjuder publiken på konstverk ur privata samlingar som sällan eller aldrig visats. Flera motiv är förstås från Olle Olssons kära Hagalund, en stadsdel i Solna, som nästan utplånades på 1960-talet då allt gammalt skulle bort och nya ”funktionella” höghus var politikernas melodi. Men, det var faktiskt inte bara Hagalund som fångade hans intresse, han älskade att ströva runt i Stockholm med omnejd och fann tilltalande motiv vid såväl Odenplan som ute på Djurgården för att nämna några. På Gullholmen nere på västkusten hade familjen sommarställe och där blev det saltstänkta dukar med väderbitna fiskare och badglada damer i havsvikarna. Olle Olsson trivdes på västkusten bland människorna som han fann i mångt och mycket väldigt lika de som bodde i Hagalund. Samma slutsats drog han då han reste ut i världen; människorna och miljöerna påminde om Hagalund både då han besökte Paris med hustrun Maja på 1930-talet eller då han for till Helsingör varje vår då bokskogen slog ut.

Utmärkande i Olle Olssons konstnärskap är just hans varma förhållningssätt till människorna. Med en aldrig sinande nyfikenhet skildrar han snofsiga unga damer med hattar prydda av färgglada fjädrar, gamlingar med sjalett runt sina fårade ansikten, unga fjuniga fotbollsgrabbar och små näpna flickor i frasiga balettkjolar. Alla skildras med värme och ett unikt intresse att få fram stämning genom detaljer. Den uppmärksamme finner både barbröstade kvinnor bakom spetsgardinerna i fönstren och skickligt dolda självporträtt, likt Hitchcock gjorde han sig till ”statist” i sina egna målningar!

Hade Olle Olsson varit bland oss idag hade han säkert uppskattat Sven-Harrys Konstmuseum i hjärtat av Stockholm. Han hade glatt sig åt alla barnen i parken som spelar fotboll och klättrar i träd sommartid och åker skridskor och stjärtlapp på vintern. Caféerna hade han skildrat fyllda med människor och blomsterrabatter. Olle Olsson tyckte om mötesplatser där vardagsglädje sprids mellan unga och gamla.

Gästcurator: Anna-Karin Pusic

Se en film om Olle Olsson Hagalund - Svenska Filminstitutets Filmarkiv